Jag har återigen haft det angenäma problemet att få för mycket musik skickad till mig den senaste tiden. 22 nya artister har skickat in singlar, EP:s och album sedan april kickade igång. Jag har tyvärr inte haft tid att svara på allt. Och det är givetvis synd. Men som plåster på såren har jag samlat ihop några favoriter från april i en lista. Det blir tungt på popfronten och med en god dos svenskt vemod.

1. Petter Seander - Petter Seander. I ett hav av mjuk djuppop så väljer jag att börja med det mest skräniga. Petter Seander är 100% högoktanig och rockig pop. Lite skitigt, och ständigt marscherande. Jag älskar när en artist bara trycker gaspedalen i botten från första stund och river av en låt på under två minuter – som han gör på höjdpunkten ”Sea salt tears”.

2. Kristoffer Bolander - Evelyn. ”Evelyn” är en dämpad poplåt med country- och folk-undertoner. Ett försiktigt tassande gitarrplock ligger i bakgrunden som ett glitter. Och ovanpå bygger Bolander ett rikt lapptäcke av melodier. Det finns en Jackson Brownesk mjukhet i hans sätt att bygga upp låten. Den sköra rösten, den melodistarka gitarren och slidegitarren långt bak i mixen.

3. OUU - Saint Frotée. En dos välkommen internationell glans i mejlkorgen. OUU är en psykedelisk popgrupp från Estland. För er som inte noggrant följer den estländska psykedelia-scenen kan jag tryggt försäkra er om att det inte är fullt så flummigt som det låter. Det påminner faktiskt en hel del om den nya vågen av psykedelisk pop under 2010-talet (tänk Tame Impala). Saint Frotée är tungt på gitarrer och syntar. Hårt komprimerat och precis lagom smutsigt.

4. Vågerud - Håller andan. ”Hålla andan” ekar av Kent-indie. Den är storslagen och sorgsen på samma gång – en av de mest upplyftande låtarna om döden jag har hört. Refrängen är en enda stor färgglad indiepopexplosion som dånar igång efter att Rickard Vågerud skanderar: ”Vi kommer alla en gång dö!”

5. Etervåg - Etervåg. Artisten Mikael Hallmans skickade in sin EP från förra sommaren. En EP som gjort sig förtjänt av mer uppmärksamhet än den fått. Etervåg är vackert melankolisk elektronisk musik. Där ambient möter glitchig garage. Han blandar flytande ljudlandskap med samplad soulsång (på låten ”Tärnögern” gör han till exempel en total omtolkning på den gamla samplefavoriten ”What you wont do for love”) som i hans händer låter närmast dystopiskt. Det är en generös och påhittig ljudbild som bjuder på syntar, effekter och till och med en jazzig saxofon på höjdpunkten ”Åmot”.

6. Mej & Esenar - "Silver lining. En låt om att hitta ljusglimtar när allt känns mörkt. Musikaliskt är det hårt proddat och ljudbilden är helt fullmatad. De lågmälda, svepande och urtvättade instrumenten ackompanjeras av digitalt vassa trummor med trapinspirerade hihats och virveltrummor. Och av en 2000-talsnostalgisk syntmelodi som lika gärna hade kunnat vara del av en gammal house-hit!

7. Ifred - Innerst här inne. ”Innerst här inne” är en välkonstruerad och tajt popdänga. Tunga pianoackord och en gitarr långt bak i bakgrunden försvinner ut i en stor, öppen refräng komplett med syntmelodier och elgitarr. Medryckande och melankoliskt på samma gång.

Ni hittar alla låtarna i spellistan här under.