Månadens musiksvep bjuder på mycket pop, lite hiphop och en perfekt balans av skitigt och mjukt. Dessutom: svajigt filosoferande kring formuleringar och lösningsorienterad prokrastinering. (Den som bara vill lyssna på den fina musiken kan förstås bara scrolla ner).

Förra månaden förberedde jag en ingressmening inför det här musiksvepet. Eftersom det är omöjligt att förutspå vilka musikhändelser som kommer vara aktuella en månad in i framtiden så optade jag för det säkra alternativet: plattityder om vädret. ”Nu har vårsolen äntligen orkat sig över vinterhorisonten – välkommen att bada i vårmyset”, formulerade jag mig.

Spola fram klockan till första veckan i april och snön faller horisontellt utanför fönstret. Min lökiga vårformulering hade fallit offer för det nyckfulla aprilvädret. ”Dumt att slösa bort en färdigskriven mening”, tänkte jag och sköt upp musiksvepskrivandet. Och se på fan om det inte har blivit vår igen! Lathet lönar sig. Välkomna att bada i vårmyset!

Minns ni Muse? Knappt jag heller. Brittrockarna får äran att inleda månadens musiksvep – med månadens sämsta låt. De sållar sig till listan av (halv)respektabla artister som har svalt det röda pillret med hull och hår. Singeln ”Compliance” är en musikalisk representation över vad som skulle hända om tunnelbanekändisen Jesustanten steg in i båset och la en vers. Kolrenad konspirationslyrik! Så här marknadsförde de låten på Instagram:

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av MUSE (@muse)

Joyner Lucas bjöd även han på ett edgy iq-bottennapp med låten ”Ye Not Crazy” – till ingens förvåning. Men. Nog raljerat. Här kommer månadens höjdpunkter!

Jag har inte tröttnat på retroinspirerad psykedelisk soul och jag hoppas att ni inte har gjort det heller. Få band gör det lika bra som Monophonics. Nya singeln ”Warpaint” är kvalitet i kvadrat. Ösigt och fuzzigt men samtidigt med en melodisk mjukhet.

Mars har radat upp bangers i olika genrer och stilar. Rosalías nya album kan väl egentligen räknas in i sin helhet (inte lika bra som förra, men betydligt mer bangers-tungt) men jag väljer att lyfta låten ”SAOKO” lite extra i det här svepet. Passar också på att slå ett slag för electropopdängan ”Step by Step” med Braxe & Falcon och indieälsklingen Panda Bear (Noah Lennox) på sång.

På annat håll fortsätter Weval att släppa högoktanigt poppig house, ständigt överraskande Sudan Archives bidrar med soulig popperfektion på låten ”Home Maker” och rymdrockarna Spiritualized (mest kända från 90-talsklassikern Ladies and gentlemen we’re floating in space) bjuder på throwbackindie. Caroline Polachek, en mästare på det dramatiska och smäktande, gör syntig och storslagen pop på låten ”Billions” och australiska Hatchie fyller den färgglada popkvotan med ”Lights On”. En låt som låter som om shoegaze fick en bebis med lyxig dansgolvspop.

Everything Everything är tillbaka med ny musik, de också. Jag tycker fortfarande att de är plågsamt ojämna men när de träffar rätt är deras musik både rolig och oväntad. Som tur är lutar deras senaste släpp mer mot det roliga – singeln ”Teletype” är en liten glädjeinjektion. Hipsterfavoritena Arcade Fires singel ”The Lightning” är färgstark den också, men Arcade Fire är väl i princip alltid bra?

Jag har också fastnat lite extra för två spensliga och välfriserade brittiska rappare den här månaden. ArrDee som är 19 men låter som en gammal geezer nere på puben. Och så Aitch som lägger souliga flows på tjock Manchester-dialekt. Låtarna ”War” och ”Baby” är en bra introduktion till deras skilda sounds.

Jag vill också ge en shoutout till den uppiggande duon Denzel Curry och T-Pain. Deras nya singel ”Troubles” har Kenny Beats på just det, beatet. En låt som pratar om problem på ett lättsamt och enkelt sätt.

Övrigt nämnvärt från hiphopvärlden:

”How the Story Goes” med Wiz Khalifa, Big K.R.I.T och Girl Talk. Härligt tillbakalutad hiphop.

”Bekväm”. Svensk hiphops Farsan Baloo-karaktär Aki är tillbaka med Masse Salazar på the one’s and two’s. Jag intervjuade Aki i vintras (plugg!) och han är precis så rolig och avslappnad som man hoppas att han är.

”No Effort”. En bounce:ig New York-historia med den älskvärda Princess Nokia.

För månadens dos smooth shit står Jordan Rakei, Rex Orange County (med gästvers från Tyler, the Creator), Londonbaserade jazzkollektivet Kokoroko och två solmosiga låtar från afrojazzarna Jembaa Grooves senaste skiva.

Sist men inte minst en eklektisk kvartett låtar från Afrika. Afroblues med Oumou Sangaré, gitarrbaserad soukous med Gonora Sounds, verkligt säregen musik med den mystiske Papé Nziengui och överdådigt pampiga ”Yenmule Muladdiwen” med Fanfara Station.

Det och mycket mer hittar ni på månadens lista. På återseende!

Det är roligt hur det funkar ibland. För två veckor sedan satt jag på ett café och kammade febrilt genom månadens nya musiksläpp – och hittade ingenting. Fullkomligt oinspirerat. Nu, två veckor senare, sitter jag hemma i soffan och krigar med att trimma ner en alldeles för lång augustilista.

Det släpps bra musik varje dag – ibland måste man bara leta lite mer noggrant. Augusti var tunt på stora och omtalade släpp. Inget som verkligen stod ut. Men det betyder förstås inte att det var en sämre musikmånad, bara att man måste leta lite djupare.

Resultatet av mitt letande blev en augustilista med lite färre kända namn än vanligt. Men det blev också en av mina absoluta favoritlistor.

Om augusti generellt har legat lågt på stora musiksläpp så har ändå hiphopvärlden puttrat på som vanligt. Så klart. Det går inte en månad utan högoktanig hiphop nu för tiden. Big K.R.I.T. har släppt en trumtung södernbanger, Armani Caesar och Benny the Butcher har släppt en klassisk hiphop-throwback med smakfulla scratchningar som andas DJ Premier, och Nas album har jag förstås redan skrivit om på bloggen. Men det är inte bara old man-rap på listan. Jag har också plockat med några betydligt yngre namn: Pink Siifu, Eto, Choicevaughan – för att nämna några. Jag har också plockat med Thundercats Dragon Ball Durag igen. Den här gången är det en remix med Smino och Guapdad 4000 som får inleda hela mixen. Får man ha med samma låt två gånger på samma lista? Så klart!

All denna fantastiska hiphop, och då har jag ändå lämnat ute vissa låtar som åtminstone förtjänar ett omnämnande. Inte minst Stas Thee Boss nya EP On the Corner. Det är en singel/EP-hybrid som hon har släppt som en sammanhängande låt på Spotify. I själva verket är det dryga 15 minuter med flera individuella låtar och radioskits. Lite svårt att pressa in i listan, men hon är en rappare att hålla utkik för. Helt klart.

I mitten av listan har jag tryckt in ett helt sjok av 80-talsmosig tuggummipop. Lyssna på Róisín Murphys färgstarka “Something More”, synttunga “Remote Control” med amerikanska bandet Discovery Zone. Eller varför inte “SWAY”med japanska knowone – den ostigaste och glammigaste av dem alla. En riktig toppenlåt dock, om ni frågar mig.

Det finns också mindre mjuk musik. Hurulas “Tro på er ruin”, eller Sports Teams genombrittiska indierock på låten “Camel Crew”.

Listan huserar också Everything Everythings “Violent Sun” som ger mig 2000-talspopsrysningar genom hela nacken. Underbart. Och Stockholmsduon Teo Runsiö och Frans Torells debutlåt “Change” under pseudonymen Teddy Failure.

Där finns också 23-åriga CHIKA med en fantastisk rnb-banger och det gladaste och färgstarkaste omslaget från augusti. Och 42-åriga Chris Stapleton med en klassisk countryballad och augustis klart själlösaste omslag.

Om ni har lyssnat på mina listor innan så vet ni redan att det kommer en sektion med samba och MPB också. Direkt från Brasilien. Sommarglädje i destillat. Lyssna på Caixa Cubo eller Duo Gisbranco. Givetvis finns det också ny afrobeat (även om det har varit svältfött på den varan i augusti) med Muyiwa Kunnuji. Och givetvis avslutas listan med lite kvalitetsjazz. Smooth, experimentell, soulig jazz. Det blir faktiskt inte bättre än så. Mycket nöje.

STREET66 MUSIKSVEP 2020

Hiphop, pop och konsten att skjuta upp!

Ny musik från Augusti! Färgglatt och hundraprocentigt